3:e jävla februari 2008. Det var då jag skrev mitt första inlägg här.
Och jag har fortfarane kvar den här bloggen. Jag läser ibland, funderar, tänker tillbaka och kommer fram till att inte mycket har förändrats. Letar efter gamla bloggar som jag brukade följa, och ingen finns kvar.

Jag har förändrats. Jag är äldre, lite klokare både svagare och starkare men jag har fortfarande alla dessa tankar i huvudet.
Dessa förbaskade tankar om allt, allt. Jag undrar ibland om det finns ett slut. Kommer jag någon gång i mitt liv att vara helt nöjd med hur jag ser ut och hur jag fungerar? Och om jag blir det, kommer mina tankar att sluta snurra kring allt vad mat och kalorier heter?
Jag kanske är pessimistisk nu, men jag tror faktiskt inte det. Jag tror att när jag väl har börjat, så går det inte att vända tillbaka. Det finns alltid där i bakhuvudet.

Men jag är glad. Det är inte lika jobbigt allt när man bor själv. Borta från föräldrarna, och inte hörs så ofta.
En pojkvän har jag hittat också, som jag känner allt i världen för.
Ibland när han tar på mig så tror jag nästan att han tänker likadant som mig.
"Oj, här var det visst lite fett. Skulle vara finare med ben istället." Hur sjukt är inte det?

Det motiverar mig. På något snett vis så gör det det. 
Och jag har inga planer på att sluta.